Av: Theresé

Theresé — Wed, 21 Jul 2010 09:06:43 +0000

Mycket fint och känslosamt skrivet Bea! Förstår mig precis på den känslan/känslorna du har, känner exakt samma sak. Håller verkligen med dig om att vårt samhälle börjar gå för långt på många olika plan. När man är bortrest/utomlands är allt så himla annorlunda, man kan slappna av mer, vara sig själv mycket mer osv. I varje fall, tack för en helt underbar blogg! Ni är ursköna båda två tjejer
Kramisar!

Av: linna

linna — Wed, 21 Jul 2010 09:04:07 +0000

Bea.. jag vet lite hur det där känns. vill gärna svara privat på detta till dej men vet inte om du vill det… vill du ha ett litet mail får du gärna kanske svänga iväg ett. jag vet inte mkt om dig men en sak vet jag och det är att jag gärna hade haft nån äldre att prata om sånt här med i din ålder. nån utom min fina familj. tveka inte att maila.
jag har skrivit min blogg mail förr i kommentaren men nu är min riktiga här. inget måste. men OM det behövs.. nångång-
kram

Kommentarer till Finchè c’è vita c’è speranza.

Av: Theresé

Av: linna