Svar: Oj, lite rolig fråga måste jag säga! Trodde inte att vissa av er kunde vara så intresserade och nyfikna, men det är ju bara kul såklart.
Vi vill väl inte direkt avslöja så mycket här i bloggen om vårat privatliv så att säga, men visst litegrann kan jag berätta. Bea vill däremot inte alls prata om sånt här i bloggen, så ni får nöja er med att jag (Veronica) kan avslöja lite iaf.

Det var helt enkelt så att jag föll pladask för en fantastisk människa, som var hur underbar och snäll som helst mot mig. Han hade en sådan unik personlighet, vackert leende och ögon som man bara “smälte” för. Det speciella med den här killen var att han fick mig verkligen att känna mig speciell, det var nästan magiskt. Han gjorde mig så glad. Det enda som existerade när vi två umgicks var bara han, bara vi. Man ville bara att tiden skulle stå stilla. Alla bekymmer var som bortblåsta i hans närvaro. Allt dethär utspelade sig under en väldigt kort tid men, denhär killen har lärt mig något, att leva för dagen! Ibland när jag känner mig ledsen och nere ,så tänker jag på honom och kommer på mig själv med att sitta med ett leende på läpparna hehe.

Miss you