Svar: Jag håller fullkomligt med om att man vid min ålder måste ta ansvar och prioritera rätt grejer här i livet. Det finns många måsten här i livet och de måstena kan vara både negativa och positiva, roliga och tråkiga.
Jag går i skolan, jobbar tre dagar i veckan PLUS har praktik 2 dagar i veckan. Det betyder alltså att under veckorna så är jag aktiv med “måsten” från 8.30 på morgonen till kl. 21.00 på kvällen (mån, tis,ons) och mellan 9.00-18.00 (tors, fre). Dessutom driver jag denna blogg och det tar väldigt mycket tid..

Det betyder alltså att jag har väldigt lite fritid, MEN jag pluggar även en stor del av min fritid, så riktigt fri från skolarbetet blir jag nästan aldrig. Men iallafall, den LILLA tid jag då har kvar. Vad ska jag göra med den? Ska jag förvalta den på så sätt att jag gör ännu mer “måsten” och krav, saker som är tråkiga och som jag tvingar mig själv till att göra?
Eller ska jag istället ägna denna tid åt att göra saker som faktiskt får mig att må bra, människor och aktiviteter som får mig att le och känna lycka?

Jag praktiserar det sistnämnda de flesta gånger, jag älskar att umgås med mina vänner och familj och jag älskar att umgås med folk överhuvudtaget. För mig är det sociala livet viktigt, inte för att vara “populär” eller så utan för att jag behöver närhet av människor, jag behöver erfarenhet av olika människotyper. Jag älskar människor!

Jag kan helt ärligt säga att denna vår har varit tuff, men jag hade inte klarat av den om jag inte haft helgerna då jag har gjort saker som har varit balsam för min själ, då har jag gjort saker som jag slappnat av utav och som fått mig att bli lycklig.
Hade jag under helgerna fortsatt med alla krav så kan jag med 110 % säkerhet säga att jag hade varit utbränd nu, troligtvis varit drabbad av en depression och kanske inte ens haft ork till att kliva upp ur sängen om morgnarna? Är det värt det?
Är det värt att visa sig “duktig, mogen och ansvarstagande” när man psykiskt istället bryter ihop?

Hellre att jag mår helt OK (som jag gör nu) och gör saker jag gillar på den lilla fria tid jag har, än att jag enbart lever ett liv med måsten och krav och sedan går in i väggen.

Jag anser ändå att jag (utan att skryta nu..) är en ansvarstagande tjej som lyckas med det mesta jag tar mig an. Jag är duktig i skolan och har jättebra betyg, jag är alltid trevlig mot alla, jag har en egen inkomst, jag har 4 olika alternativa planer inför hösten, jag driver en stor blogg som tar enormt mycket tid, jag behandlar mina medmänniskor väl och jag anser att jag är en bra människa.

Vad mer ska jag göra för att bevisa för människor att jag duger?

Jag lever mitt liv på mitt sätt, och för tillfället så guppar jag precis ovanför vattenytan, ett till krav så kanske jag sjunker?

Haha, oj där började jag faktiskt skratta litegrann. Jag menar, hallå är ni verkligen “rädda” för mig och mitt utseende läsare? Det skulle jag inte tro, inte nåt jag märkt av tidigare i mitt liv. Lite kul att endel av er börjar kommentera sånna här slags kommentarer om att jag ser otäck ut, läskig osv. osv. Konstigt nog är alla dehär kommentarerna från samma stad, samma ipnummer all the time, då kan man fråga sig, vad är det för slags problem dehär människorna verkar ha med mitt utseende!? Om jag nu ser så läskig och otäck ut, come on sluta läs bloggen då, om ni nu blir såååå rädda för mig Shit, nu känner jag mig fan som nåt jäkla monster eller nåt, haha… Nej men seriöst, sånnahär kommentarer gör mig bara förbannad/irriterad när jag vet mycket väl själv att jag snarare ser mer försiktig och tillbakadragen ut, läskig och otäck?! Haha nej, nu får ni ge er…

Börjar faktiskt bli riktigt trött på endel bloggläsare, det är flera som gör mig såå arg ibland. Jag menar, hur enkelt är det inte att tycker man inte om en persons utseende och stör sig på den på nåt sätt, då är det väl bara att lämna bloggen här och nu!? Så fegt också att alla dehär som kommenterar ALLTID är anonyma, de stackarna vågar inte visa upp sina namn/hotmailadresser. Jaja, vill ändå inte ha sånnahär läsare kvar på bloggen, hoppas ni lämnar bloggen så snart som möjligt bara. Man kan ju ställa sig frågan ibland hur de själva ser ut när de lämnar anonyma kommentarer om ens utseende och klagar och klagar. Hoppas ni hopplösa anonyma läsare hittar till en blogg där ni förengångsskull kan sluta störa er på bloggaren själv, så att ni tillslut hittar en individ som är “PERFEKT” i era ögon på alla sätt och vis Tyvärr tror jag detta blir svårt, då inte en enda person här i världen är just perfekt…

Svar: För er som inte fattar situationen så handlar det alltså om att vi “dissade” en klänning igår som en läsare hade köpt och planerat att ha på skolavslutningen, sen blev hon besviken när hon såg att vi hade dissat den osv.

För första gången känner vi oss verkligen ledsna för ett inlägg vi har gjort. Många av er kanske anser att detta inte är en så stor grej och att det inte är någonting att bry sig om. MEN vi bryr oss verkligen om er läsare, speciellt nu när en av er blev lite ledsen.
Alla har ju olika smak, men bara för att vi själva kanske inte skulle använda den så betyder det inte att DU ser strålande vacker ut i den. Det tvivlar vi inte på
Klänningen är som vi skrev egentligen ganska söt och vi tror att den passar mycket bättre till en skolavslutning än till party (som egentligen var det vi tänkte på när vi skrev inlägget).
Tror att du kommer vara hur söt och fin som helst på din skolavslutning!
Sorry om vi gjorde dig besviken, o skit i vad alla andra på din skola tycker om din klänning! Så länge du själv gillar den och trivs i den så spelar allt annat ingen roll.

Kram på dig vännen!

Svar: Eftersom vitsen med hela inlägget var att visa hur långt håret var, så därför hade jag ingen tröja/linne på mig, då hade man inte sett hur långt det räckte. Men nu på bilden såg man mycket väl att det räckte ner ungefär till rumpan, men eftersom jag visste redan från början att folk skulle bli sura/störa sig på att jag stod i trosor censurerade jag så mycket hud jag bara kunde. Men självklart är det någon som ändå stör sig, suck…

Vi lovade ju förut när vi satt på jobbet att vi skulle göra ett “roligt” inlägg när vi kom hem, tyvärr kan vi inte riktigt hålla det vi lovade för detta inlägg blir inte roligt, inte alls.

På senaste tiden har X antal människor börjat spamma våran blogg varje dag om samma typ av grejer/ämnen. Vi förstår att ni är väldigt osäkra tjejer som söker uppmärksamhet/bekräftelse på ett minst sagt annorlunda sätt. Tråkigt för er nu att vi har makten att “stänga” av ert verktyg för att få utlopp för er egen osäkerhet och dåliga självkänsla, för från och med NU så stänger vi av er från vårat kommentarsfält. Vi har erat ip-nummer och tro inte att det hjälper att ni skriver från en annan dator, vi har ett speciellt filter som automatiskt kommer göra det omöjligt för er att kommentera. haha.. ursäkta, men det är lite svårt att hålla sig från skratt när det gäller detta. Känns lite taskigt egentligen, men för att kompensera upp vår elakhet så kan vi ju istället ge er ett gott råd: Jobba på självkänslan brudar och chilla ner några grader.. skaffa ett fritidsintresse, ELLER ännu bättre; ett jobb! för ni verkar inte ha så mycket annat för er när ni sitter på vår blogg hela dagen och deppar och sprider eran bad energy.
Le istället, och gör livet till vad det är; värt !!!

Det är faktiskt såhär, vi hade en tanke om dethär med att shoppa kläder mer gemensamt och så vilket från början lät som en kanonidé, vilket ni läsare säkert också tyckte. Men, efter endel shoppande i Sthlm insåg vi att NEJ, det funkar inte för oss att köpa kläder gemensamt då vi bråkar om vem som ska ha på sig plaggen o så. Det var alltså därför vi köpte varsin vit klänning i strl. S för att vi inte ska tjafsa om vem som ska ha på sig den. Ett ganska kort men koncist svar på de frågorna

Svar: Egentlígen vill vi släppa detta ämne nu, men eftersom vi en gång för alla vill ha bort (ursäkta uttrycket..) alla ni otrevliga, respektlösa läsare med för mycket luft bakom skärmen från vår blogg.
Den här Anna-Bergendahl-situationen har verkligen gått överstyr nu. Ni människor som kan läsa/förstå korrekt svenska kan ju läsa er till att vi aldrig har gjort några personliga påhopp mot Anna. Vi hade exempelvist ha kunnat hacka på hennes utseende, hennes röst, hennes klädsel, hennes framförande, hennes image, hennes medverkan i idol osv. Men det har vi inte gjort eftersom vi inte sjunker till den nivån. Vi dissade hennes låt och svenska folkets musiksmak, that’s it! Vi står för det till 110 %.
Ändå får vi ta en massa skit, som ni ser i kommentaren ovanför så gör den, anonyma människan personliga påhopp mot oss angående vårat utseende. Snacka om att ha dubbelmoral? Tycker synd om den människan som inte vågar stå för vem den är eller ens kan stava/uttrycka sig på svenska.
Vårat råd är först och främst att arbeta med dig själv och ditt självförtroende samt. ta en intensivkurs i det svenska språket.

Vi tar inte åt oss det minsta av sådana här personliga påhopp, vi vet ju att det enbart handlar om att personen i fråga mår psykiskt dåligt och har ett starkt behov av att utrycka sin ångest över andra, denna gången hade vi oturen/turen (beroende hur man ser på det ) att bli drabbade.

Ni andra läsare som stöttar oss, ni är guld värda och det är ni som får oss att vilja fortsätta med bloggandet. Fortsätt sprid er kärlek och glädje till andra som behöver den

Ps. Ni som är elaka och har behovet av att uttrycka er personliga ilska, vi ber er om en sak. LÄMNA vår blogg, eller allra helst bloggvärlden överhuvudtaget.