

Svar: Vissa av våra läsare verkar vara riktigt pengakåta eftersom att så många bryr sig som om vår privata ekonomi. Ni verkar tro att vi är två bortskämda snorungar som lever på mamma o pappas pengar?
Så en gång för alla ska jag förklara hur min ekonomiska situation ser ut.
Jag bor hemma fortfarande och har för ett tag sen börjat betala 1000 kr i månaden till mina föräldrar varje månad, det är inte mycket alls om man jämför mot hur mycket jag hade behövt betala om jag bott i egen lägenhet. Sen betyder ju inte denna 1000-lapp särskilt mycket ekonomiskt för mina föräldrar eftersom “de klarar sig” ändå. Men jag betalar det mer som en gest och de uppskattar gesten även fast de 1000 kronorna inte påverkar deras ekonomi. En symbolisk summa skulle man kunna kalla det! Så nej, jag bor inte gratis hemma och nej jag får absolut inte “extra fickpengar” som du så fint uttrycker det.
Jag jobbar heltid och kämpar för min lön precis som alla andra människor. Och angående shoppandet av kläder, det är lite komiskt för just förra månaden så köpte jag 2 st plagg på en hel månad. En tröja och en klänning, inte speciellt mycket, eller hur!? Så hur jag kan ha råd att köpa så mycket kläder: Ja, om du tycker att 600 spänn är mycket för en heltidsarbetare som inte har särskilt mycket utgifter så får du tycka det, men jag håller inte med.
Sen måste jag ju påpeka att jag lägger undan rätt många tusen varje månad inför framtiden, sparande är viktigt för mig eftersom jag vill ha en ekonomisk säkerhet längre fram i livet. Så nej, jag är inte alls oansvarig när det gäller pengar eller min ekonomi. Tvärt om så tror jag att jag har väldigt bra koll och ansvar på just den biten om man jämför med andra unga människor som nyligen kommit ut i arbetslivet.
Ett råd; ta dig i kragen och skaffa ett jobb, då lovar jag att du också har råd att shoppa ibland…
