Tänkte köra en rolig men ack så ounik grej här i bloggen (varannan blogg där ute har redan gjort det..).

Min vän Nathalie tipsade om att vi skulle köra en 30 dagar med bloggen, där man varje dag skriver om ett nytt förutbestämt ämne. Tror det kan bli kul och förhoppningsvis lär ni känna mig (Bea) lite bättre :) Anledningen till att det enbart kommer handla om mig är pga. att Veronica har sjukt mycket i skolan nu och vill dessutom inte skriva så jättemycket privata inlägg. Men hoppas att jag duger ändå hehe!

Dag 01 - Om mig
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag idag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Mina syskon
Dag 07 - Ett ögonblick
Dag 08 - I min handväska
Dag 09 – Min favoritfödelsedag
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Platser jag besökt
Dag 12 – Min bästa vän
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min dag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Så då börjar vi med: Dag 01 - Om mig

Har alltid haft väldigt svårt att beskriva mig själv, hur jag är som person och vad jag har för personlighet. Men ska försöka så gott jag kan!
Är en väldigt snäll tjej som älskar att skratta och ha kul, därför är humor en väldigt viktig ingrediens i mitt liv. Många uppfattar mig säkert som rätt sprallig ibland, och det är jag visserligen men det är bara en sida av mig. Är på samma gång väldigt seriös och älskar att diskutera kring tyngre ämnen såsom politik, världsproblem, moral & etik mm. Har ofta väldigt starka åsikter och står för dem öppet även om det inte alltid kanske klingar rätt i alla sammanhang och situationer.
Har ett stort hjärta och tror alltid det bästa om människor, vilket i många fall är bra men i lika många andra fall kan vara oerhört negativt. Dock har jag de senaste åren blivit lite mer misstänksam mot nya människor, jag har alltså väldigt svårt att lita på folk.
Jag tror på att ge människor en andra chans och älskar när personer förvånar mig på ett bra sätt och visar sig vara något annat än man trott från början.
Är väldigt fördomsfri och dömer väldigt sällan folk innan jag gett personen en ärlig chans att visa upp sitt rätta “jag”.
Något lite weird jag har upptäckt på sistone är att jag har väldigt lätt att anpassa mig själv efter sammanhang och sällskap. Dvs; är jag i en grupp med bara äldre människor så använder jag ett mer vårdat och städat språk, är jag med barn så börjar jag helt plötsligt att prata/agera som en 10-åring, är jag i en grupp med killar så blir jag lite “grabbig” osv. Jag har alltså lätt att spegla andra människor och är lite av en social kameleont. Svårt att förklara, men det är rätt intressant haha..

Sammanfattningsvis kan man säga att jag är kvinna som vet vad jag vill och har en skön inställning till det mesta. Eller som jag själv brukar säga; Jag är en optimistisk realist.

Godmorgon darl’s!

Hoppas ni mår bra och är lika glada som jag är. Vädret var ju helt fantastiskt igår, idag är det lite kallare o mulnare tyvärr men värmen kommer tillbaka snart!

Har sett att ni återigen har blivit sämre på att kommentera, sjukt tråkigt :( Efter att jag gjorde ett inlägg för några veckor sen som handlade om att vi uppskattar alla era kommentarer och vill ha fler så fick vi hur mkt kommentarer som helst. Så jävla roligt var det att blogga då, man fick verkligen inspiration. Nu på sistone har det blivit sämre med kommentarer igen, lite tråkigt. Har förresten börjat svara på 90 % av alla kommentarer också, så passa på att fråga sådant ni vill ha svar/respons på. KOMMENTERA NU! Vi vet att ni kan :)

Nu ska jag göra mig i ordning inför jobbet, hörs senare :)

Något jag nyligen har insett är att för varje dag som går så blir jag minst en erfarenhet rikare, varje dag så skaffar jag mig en lärdom som senare i livet kan göra stor nytta.

Man går igenom lyckliga, hemska, stabila, tråkiga, glada, lugna och jobbiga perioder i livet och under dessa perioder så hamnar man i situationer som påverkar en antingen positivt eller negativt. Förut har jag varit rädd för de negativa situationerna, haft ångest inför dem, våndats och på ett eller annat sätt försökt att krångla mig ur dem. Efteråt har jag grävt ned mig och blivit halvt deprimerad, ältat och försökt att glömma skiten utan att ens tänkt tanken att det kanske faktiskt har påverkat mig positivt på något sätt?

Det är just det jag nyligen har insett, att dessa jobbiga händelser är det som härdar mig. En människa måste byggas upp av både bra och dåliga erfarenheter, annars lär man sig aldrig av sina misstag och man kan aldrig njuta av det positiva om man inte vet hur illa livet kan vara ibland.

Att kunna hantera dessa nederlag och omvandla dem till något positivt är ett ganska stort steg för mig, det är det säkert för många människor. Men jag känner att nu har jag kommit till en punkt i livet där jag kan resonera på ett mognare sätt än tidigare, jag kan se att varje bakslag kommer leda mig till andra vägar i livet. Vägar som jag en dag kan se tillbaka på och tacka mig själv att jag valde, för är man målmedveten i livet så anser jag att man kan komma hur långt som helst.

Att ha den här inställningen tror jag även skapar mer mod hos människor, att våga misslyckas tror jag är viktigt för att någon gång kunna lyckas.

Så meningen: What doesn’t kill you makes you stronger, känns väldigt rätt i tiden för min del.

Häromdagen så gjorde vi ett inlägg som handlade om hur ni läsare uppfattar oss, hur vår personlighet ser ut och hur vi för oss till vardags. Fick lite respons från er vilket gladde oss!

För att sammanfatta det hela så kan vi säga att de flesta uppfattade Bea som en glad, utåtriktad tjej som bryr sig om sina vänner osv. Väldigt kul att höra att ni tycker det!

Uppfattningen om Veronica var dock lite mer “svävande”, men det förstod vi innan att det skulle bli eftersom hon medvetet har valt att inte skriva om sin vardag eller privatliv. Hon har valt att lägga mer krut på inlägg som innehåller tips, shopping, mode och skönhet. Hon är absolut inte en ytlig tjej vars vardag endast kretsar kring de tidigare nämnda ämnena, hon är en väldigt djup och snäll tjej med båda fötterna på jorden. Men skillnaden mellan oss två är att hon är lite mer privat och inte gärna pratar/skriver om sina tankar och sitt liv. Hon har inte riktigt det behovet.

Jag är och har alltid varit lite av en åsiktsmaskin, är väldigt öppen och social som person. Så att skriva lite mer om privata angelägenheter gör mig inte så mycket eftersom jag är så pass öppen som människa. Dock måste jag ändå tillägga att av det jag skriver om mitt liv här i bloggen så är det kanske 5 % av allting som händer i mitt “riktiga” liv. Det vill säga extremt lite om man jämför mot hur vissa andra bloggare utelämnar sig.

Men det kom alltså inte som en chock att ni har lärt känna mig bättre här i bloggen, synd bara om ni skapat er fel bild av Veronica. För jag kan helt ärligt säga att hon är nog den snällaste och mest empatiska personen jag träffat, hon är verkligen genomsnäll. Hon är en underbar vän som man kan lita på till 110%, sen kan jag lova att hon faktiskt aldrig gjort någonting uträknat elakt mot någon annan människa. Så kort o gott så kan man säga att Veronica är så långt ifrån bitchig och ytlig man kan komma, helt tvärtom!

Känns som att jag har inlett en ny era i mitt liv, ni vet när man kommit till en vändpunkt i livet, man är i början på någonting nytt. För min del så handlar det om något så enkelt som att det är årstidsskifte just nu, det är inte längre vinter utan nu är det vår. En ny energi har infunnit sig i min kropp, en glöd har väckts till liv efter en lång och kall vinter. Nu är jag på gång igen, livet har tagit vändning och jag är så sjukt redo för att möta nya utmaningar, människor och upplevelser. Jag tror att denna sommaren kommer bli den mest händelserika i mitt liv. Det är första sommaren då jag är vuxen på riktigt och jag ska ta tillvara på vartenda tillfälle och skapa special moments som jag senare i livet kan minnas tillbaka med ett leende.

Är sjukt taggad på vår och sommar nu, går knappt att beskriva med ord faktiskt.

Igår hamnade jag av en slump på en jättebra blogg; lifebyesra.blogspot.com, en jättevacker tjej som bor i LA och är bästis med Natacha Peyre. Den här Esra verkar iallafall vara en riktigt klok tjej med båda fötterna på jorden. Hon skriver dessutom väldigt bra inlägg om kärlek, relationer och livet. Sådana bloggar är svåra att hitta tycker jag!
Hittade detta “quote” som hon och hennes vän faktiskt kommit på själva:

In a perfect world, when he’s with her, he would be wishing he
was with me; when he looked at her, he would be looking at me;
when he smiled at her, his smile would be for me; when he thought
about someone, he would be thinking about me. In a perfect world,
he would realize that she wasn’t the one he was supposed to be
with and I would still be standing here waiting for him still when he
finally knows this. But this isn’t a perfect world and people do get
hurt, you smile when you feel like crying, you act like you’re okay
when you’re falling apart inside and you let it go. You move on,
because there’s nothing else you can do.
Fastnade verkligen för den och dess innebörd, visst känns den så sann?

Att en bild säger mer än 1000 ord vet vi ju stämmer sedan länge, titta på dessa bilder. Visst är de levande?
Alla är motiv på människor, helt olika människor. Ändå kan man i varje bild leva sig in i situationen då bilden fotades. Så enkla bilder, så enkla motiv, men så många tankar.

Vackra bilder ger verkligen inspiration.