Egentligen vill vi inte göra detta till något långt, tråkigt, jobbigt inlägg nu. Men känner bara för att skriva av oss lite, så risken finns att inlägget blir lite långt.. MEN intressant

Våran blogg är en mellanstor blogg, den är inte liten, men inte heller jättestor. Mitt i mellan, lätt och lagom, medel. Vår blogg var större och hade fler besökare förut, så vi fick chansen att uppleva lite grann hur det känns att ha en stor blogg med många besökare, hur det är när andra bloggar försöker starta bråk med en för att få fler besökare.
Ska vi vara ärliga så var det inte så jäkla roligt som vi trodde innan att det skulle vara.
Bloggvärlden är egentligen så enormt ytlig, kantig, ångestframkallande.
För tror ni att någon blir glad inombords att dag efter dag få utstå kränkningar och elaka kommentarer av människor du förvisso inte känner, MEN som du berättar om ditt liv för!? Nej, skulle inte tro det.
Är det kul att bloggbråka med storbloggar? NJA.. faktiskt så är det inte alls kul. Det ger en ingenting  förutom lite extra besökare som ändå bara är ute efter att läsa om och gotta sig åt andras intriger och olycka.
Vi har aldrig startat ett bloggbråk, och det är vi stolta över, för det är så … desperat? De gångerna vi har hamnat i fight så har vi enbart försvarat oss mot en massa påhittad propaganda. Dock har det lyckligtvis löst sig väldigt bra för oss, men ändå. Den oron man känner när man är mitt uppe i ett sådant drama.. den är inte rolig! För tror inte många av er skulle vilja ha en fight som hela blogg-sverige kan följa, och motståndaren är ingen mindre än Paow, eller Gaybloggen?
Visst, vi har inte brytt oss så mycket om dessa bråk nu i efterhand. Men under de få dagar det pågick, såklart man tyckte att det var tråkigt/jobbigt/komplicerat att bli indragen i något man egentligen inte ville bli indragen i.
Det är just det som är det jobbiga, man är i en så utsatt situation att man själv inte kan styra över vad folk skriver/säger om en. Bloggare ljuger, hittar på och brer på just för att få det att låta till sin egen fördel. Så det är just det; att mista makten till att bevisa sanningen, DET är jobbigt. Man är så hjälplös?

Sen att en massa läsare dömer en och lägger sig i, det gör oss nästan mest förbannade. Tjejer (oftast..) som tror att de är världsvana och vet allting! Seriöst, ni har INGEN aning om hur det är. Allt det vi just beskrivit, det går inte att föreställa sig om man själv inte har befunnit sig i den situationen. Ni har det så lätt.. ni kan vara anonyma och kommentera vad ni vill, ni kan döma oss, ni kan skapa en uppfattning om oss, ni kan kränka oss och samtidigt fegt gömma er bakom dataskärmen. Ja ni har den makten. MEN (det stora men:et) det rör oss inte i ryggen, för bara grejen att ni har ett intresse för oss och följer vår blogg, och samtidigt lägger ner energi på oss, wow vilken häftig känsla det är att veta det! 
Sen vill vi dessutom påminna er om att det är VI som äger denna blogg, det är vi som kan nå ut till tusentals läsare, det är vi som kan påverka otroligt många människor på en massa sätt. Så egentligen är det vi som har den stora makten. Inte ni eller era patetiska, elaka kommentarer. Vi kan radera en av era kommentarer, vad kan ni göra? radera ett blogginlägg vi har skrivit? NEJ, precis det går inte. Så ni som tror att ni har makt över oss genom att kommentera elakt, forget it. Det är tvärtom :) 

Så ni som har en “dröm” att bli storbloggare, vi har haft halva inne en period och vi vill då varna er. Ta det försiktigt och sätt er inte i situationer där ni inte har kontroll.
DOCK måste vi tillägga att det är roligt när läsarskaran växer, men så fort andra bloggerskor/bloggare lägger sig i och försöker skapa intriger, det är då allting blir rörigt och eländigt. Så vill ni blogga för att bli stora, blogga självständigt utan en massa bråk :)

Hoppas ni inte missuppfattar detta inlägg! 95 % av våra läsare är underbara och stöttande, dessutom är det hur roligt som helst att blogga puss på er!